#9 Ett berättande företag – Skriv för tolvåringen

Facebooktwitterlinkedinmailby feather

Mitt förra blogginlägg handlade om den första grundläggande journalistiska regeln; att prata målgruppens språk. Jag lovade då att det här blogginlägget skulle handla om den andra grundläggande regeln; att skriva för en tolvåring.


Att skriva för en tolvåring betyder att tänka på mottagaren som om personen är just tolv år gammal. I praktiken innebär det att säga eller skriva USA:s president Barack Obama istället för bara Obama. Det tillämpas med fördel när du som berättare tar hjälp av en historisk händelse eller känd person, exempelvis fotbollsproffset Zlatan Ibrahimović, Sveriges statsminister Stefan Löfven, Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor, konstnären Pablo Picasso och så vidare. De som vet vilka ovan nämnda personer är störs inte av att du lägger till deras titel. För de som inte känner till personen eller händelsen som du refererar till fyller förtydligandet tre viktiga funktioner för åhöraren; hen slipper känna sig korkad, kan ta till sig hela berättelsen och lära sig något nytt.

Poängen med berättelser är att målgruppen ska bli så intresserade av ditt företags produkter eller tjänster att de besöker din hemsida. Inte att de googlar vem eller vad du berättar om.

Just begreppet tolvåringen kommer utifrån att det inte är självklart att en tolvåring känner till exempelvis ovan nämnda personer. Därför är det viktigt att vara tydlig. Och av samma anledning ska du beskriva saker, platser, händelser, personer för din målgrupp.
Vad sedan Sveriges vuxna befolkning borde veta och känna till hör faktiskt inte till saken i ett berättande. Det handlar enbart om att genom att ha en tolvåring i fokus så inkluderas människor och klavertramp minimeras. Att exkludera personer ur din egen målgrupp är en dålig idé.

Låt mig berätta om en afrikansk kvinna som kom till Sverige i slutet av november för snart tretton år sedan. Hon väntade barn med sin svenska man. Dottern föddes en månad senare och sju dagar efter förlossningen började hon studera svenska på SFI och i mitten av april samma år hon fick sitt första jobb. Vi tog en fika strax innan dottern föddes och pratade om allt mellan himmel och jord. Jag kommer inte ihåg varför men jag nämnde Adolf Hitler under vårt samtal. Men hon visste inte vem han var. Nu har jag inte pratat med henne på många år så jag vet inte om hon har har fått kunskaper om andra världskriget och dess nyckelpersoner. Det jag vill ha sagt är vi i Sverige har under väldigt många år tagit emot nya människor från världens alla hörn. Dessa är alltifrån analfabeter till högutbildade och många av dem har startat företag i Sverige. Så mitt slutord i detta blogginlägg är att påverka dig till att vara ödmjuk inför vad du tycker att din målgrupp ska och bör känna till vad det än gäller. Det gäller naturligtvis extra mycket om du är expert på det du berättar om.

Att ha fokus på tolvåringen är enligt mig detsamma som att vara ödmjuk inför och inkludera alla i målgruppen.

Facebooktwitterlinkedinmailby feather

No Comments

Post a Comment